hrm

Jaja, nu får jag inte länken att funka, men förhoppningsvis hittar ni dit ändå :)

hrm

Jaja, nu får jag inte länken att funka, men förhoppningsvis hittar ni dit ändå :)

Mitt pick och pack.

Efter 5 år byter jag blogg. Jag letar mig till grönare marker och finns nu på riktigamairon.blogspot.com
Tydligen så var både "Mairon" och "Mairons" upptaget, så bara för att poängtera att jag är the real deal så tryckte jag in ett "riktiga". Så att ingen förvirring uppstår.

Mitt pick och pack.

Efter 5 år byter jag blogg. Jag letar mig till grönare marker och finns nu på riktigamairon.blogspot.com
Tydligen så var både "Mairon" och "Mairons" upptaget, så bara för att poängtera att jag är the real deal så tryckte jag in ett "riktiga". Så att ingen förvirring uppstår.

Är det inte märkligt?

Jag kan utan problem köra runt på vägarna i Chandler, Arizona. Påfarter och avfarter, motorvägar hit och dit, 5 filer är inga problem. Men. Jag sitter som en rädd liten hare bakom ratten när jag kör runt i lilla rara Östersund. Är det inte märkligt?


Sommaren 2011 var helt okej.






Kvart i tolv.

Är det någon som fortfarande tittar in här? Har inte bloggar på år och dar, vet inte riktigt varför, tappade lusten för ett tag sen och den har egentligen inte kommit tillbaka. Men jag gör ett försök och ser om något vaknar till liv.

Vill börja med att be om ursäkt för eventuella autocorrects, men tack och lov verkar den svenska stavningskontrollen inte vara lika snuskig som den engelska. (ipad/iphone vi snackar om)

Just nu sitter jag och snorar äckligt i lillasysters säng. Näsan rinner som en droppande kran, inte helt okej. Men jag ska inte klaga, ska vara glad över att halsont och hosta har uteblivit. Har kollat igenom alla flyttlådor idag, hatten av för alla de som flyttar hela villor, jag ska ju bara flytta på lilla mig och ändå har jag saker och prylar upp över öronen. Sitter och tänker på vart jag var för ca 8 månader sen. På ett sunkigt hostel i Sydney, utan pengar och utan en enda aning om vad jag ville göra och borde göra. Det har ordnat sig rätt fint sen dess. 2011 har gått svindlande fort och jag tror jag har återhämtat mig från 2010s helvete när jag sålde min själ över telefon, gång på gång på gång. Och nä, det var sällan någon som ville ha den. För att belöna mig själv åkte jag till mans ruin i tisdags. Tatuering nr 3 och 4 skulle skaffas och jag var äckligt nervös. Blev dock underbart bra bemött av en professionell och trevlig Moa. (att hon inte har läst Harry-böckerna kan jag förlåta) När bläcket väl var på plats var nästa nervositetsmoment att erkänna mitt bus för mams och paps. Fast de tog det väldigt bra måste jag säga. Slutet gott, allting gott.

that's what she said.

5-åriga lilla callie går förbi och säger: Dirty whoe! jag, host mom och host dad sätter andan i halsen, she said whaaaaaaat? Det hon egentligen sa var: dirty hoe, som i smutsig trädgårdshacka. ett vuxenskämt gömt i en barnfilm. Inte helt okej att hollywood får ungarna att springa omkring och kalla varandra för smutsiga horor. Eller trädgårdshackor heller för den delen.

Arizona, baby.

Imorgon har jag varit här i 2 veckor. Vart tar tiden vägen? Och hela tiden får jag frågan: Vad gör ni där borta?
Och jag kan inte riktigt svara på det. Ärligt talat så gör vi ingenting alls. Vi badar i poolen, vi käkar lunch, vi hänger på bibblan, vi ser på Disney channel och Nickelodion. Det vill säga, vi gör ingenting särskilt. Och vet ni, det är alldeles underbart. Imorgon åker vi till Sedona över helgen. Det blir roligt :)

**

Och ungefär nu inser 21½-åriga jag att musiken är skräp och lyssnar på något annat istället.

*

Simple plan har släppt nytt album, 16-åringen i mig rockar loss!

Hannah.

-
-
-
-

what's new with you?

Något som både faschinerar och skrämmer mig är hur isolerad man är i Chandler, Arizona. I Sverige är det i princip omöjligt att skydda sig ifrån information; alla radiokanaler har nyhetssändningar, på tvn snubblar man lätt över nyheter och inne på affären finns det löpsedlar. Här kan du bara lyssna på nyheter på nyhetskanalen, samma med tv. Det finns inga löpsedlar. Man måste alltså göra ett aktivt beslut för att få ta del av nyheter. Välja att slå på rätt radiokanal och tvkanal, välja att köpa en dagstidning, välja att gå in på internet. Det är klart att det är lättillgängligt men det är ännu lättare att bara skita i det, att låtsas som att världen tar slut bortom bergen som omringar East valley. Chandler ligger ca 3 timmar med bil bort från Mexicos gräns, ändå hade jag ingen aning om vad svininfluensan var förrän syrran upplyste mig om det. Det jag vill komma med är att när jag talar om för de arizonianer jag träffar att jag är från Sverige så hade jag lika gärna kunnat säga att jag kommer från månen.
-
-
-

Chandler, AZ.

Är framme och allt är frid och fröjd. Slutet av resan var inte rolig, tydligen så var det inte ett direktflyg mellan Newark och Phoenix, var tvungen att mellanlanda i Cleveland. Jippie. Sitta timmarna på planet var jag sjukt less. Och det hjälpte inte att jag hade en 88-årig snubbe bredvid mig som snackade om sina höftoperationer.
Men nu är jag här, klockan är kvart över nio på kvällen och Callie är jätteledsen över att jag inte vill att hon och Braedin sover inne hos mig. De har gjort det de två senaste nätterna och det har varit jättemysigt. Problemet är bara att med en 7-åring och en 5-åring i sängen så är det omöjligt att sova.
-
-
Idag har vi firat Father's day, och här är det en riktigt big deal, Clint har blivit firad som om det vore hans födelsedag och Brandis föräldrar har varit över på lunch. Och så har vi badat i poolen, förstås. :)

Arlanda by night

Måste säga att jag är imponerad av donkens free hotspot, jag sitter en våning nedanför och har ändå bra signalstyrka. Tack mcdonalds!
Tågresan hit gick väldigt bra, med undantag av några ögonblicks panik när jag inte hittade min resväska. Men det gick bra, slutet gott allting gott. Nu lyssnar jag på Vaken i p3 som spelar Celine Dion. My heart will go on.
-
Klockan är halv två nu och jag har gett upp försöket att somna på bänken jag befinner mig på. Det är inte så lätt när man har blivit tillsagt av sin ömma moder att hålla i sitt bagage som om ens liv berodde på det. Det är svårt att somna då. Men jag har vilat ögonen i nån timme och kör nu på en uppesittarnatt. Så kan jag sova på flyget sen.

Arizona, baby.

Imorgon sätter jag mig på tåget mot Arlanda, leker uteliggare en natt och sen flyger jag till Arizona.
Ironiskt nog gör jag det på årsdagen för mitt Au pair-äventyr. För exakt 3 år sen var jag 18 år, nya studentad och trodde att jag visste något om livet. 3 år, 5 jobb, 5 bostäder och 1 mental härdsmälta senare ska jag alltså iväg till samma stället igen. Skillnaden är att jag har insett att jag inte alls kan särskilt mycket om livet. Samtidigt har jag ganska mycket mer koll nu än då.

It's Audrey.

Min husgudinna Audrey Hepburn föddes i Belgien 1929.

friday,friday.

Vad säger det om mig att jag nyss har googlat efter dammsugare?

aj.

Distriktssköterska: Är du undersköterska?
Jag: Nä, det är jag inte.
Distriktssköterska: Så du är ingenting?
Jag: Ja, jag är ingenting.
Distriktssköterska: Alltså, förlåt, jag menade absolut inte så, alltså, jag bara undrade, för jag ville bara veta...

d

Jag saknar att blogga. Lite grann. Men att blogga om mitt liv som vårdbiträde på Frösön känns inte lika exotiskt och spännande som att blogga om mitt liv som au pair i Arizona eller som restaurangslav i London. Det känns lite töntigt, att bland alla kissiesar, paowar, kenzor och sånt, att blogga om lilla mig.


Men om jag ändå ska göra det så blir det väl något i den här stilen:
Imorse blev jag väckt av jobbet klockan kvart i sju. De ville att jag skulle jobba så det var bara att tvinga sig upp från madrassen i vardagsrummet där jag har mitt lilla bo. Springa omkring som en yr höna samtidigt som jag knaprade i mig en morot. Och så årets första cykeltur. Och så jobb i 8,5 timmar. Duscha en farbror som klappade till mig på rumpan. Åka iväg till bilverkstan med en av jobbilarna för att byta däck. Jag HATAR att vara i "motor-miljöer". Verkstäder, mackar, you name it. De får mig att känna mig som "lilla gumman, klappa på huvudet och låt de stora grabbarna sköta det här". Fy fuck. Men det gick bra. Men det var fan inte kul att köra in på verkstan med en massa fordonskillar som står och tittat på en. Inte kul.

Om exakt 50 dagar åker jag till Arizona och stannar där i 37 dagar!!! Efter 8 dagar i New York kommer jag hem igen och tillbringar augusti månad i Jämtland. Efter det åker jag till Umeå och börjar plugga beteendevetenskap. Om jag kommer in förstås. Gör jag inte det så går jag och lägger mig på Frösö-gångbro. Tills jag dör en plågsam död av människor som trampar och cyklar på mig. Och kanske en och annan hund som kissar på mig. Tills jag dör av urinförgiftning.

Tidigare inlägg