Maroon

Jaja, nu får jag inte länken att funka, men förhoppningsvis hittar ni dit ändå :)

Jaja, nu får jag inte länken att funka, men förhoppningsvis hittar ni dit ändå :)

Efter 5 år byter jag blogg. Jag letar mig till grönare marker och finns nu på riktigamairon.blogspot.com
Tydligen så var både "Mairon" och "Mairons" upptaget, så bara för att poängtera att jag är the real deal så tryckte jag in ett "riktiga". Så att ingen förvirring uppstår.

Efter 5 år byter jag blogg. Jag letar mig till grönare marker och finns nu på riktigamairon.blogspot.com
Tydligen så var både "Mairon" och "Mairons" upptaget, så bara för att poängtera att jag är the real deal så tryckte jag in ett "riktiga". Så att ingen förvirring uppstår.

Jag kan utan problem köra runt på vägarna i Chandler, Arizona. Påfarter och avfarter, motorvägar hit och dit, 5 filer är inga problem. Men. Jag sitter som en rädd liten hare bakom ratten när jag kör runt i lilla rara Östersund. Är det inte märkligt?

Är det någon som fortfarande tittar in här? Har inte bloggar på år och dar, vet inte riktigt varför, tappade lusten för ett tag sen och den har egentligen inte kommit tillbaka. Men jag gör ett försök och ser om något vaknar till liv.

Vill börja med att be om ursäkt för eventuella autocorrects, men tack och lov verkar den svenska stavningskontrollen inte vara lika snuskig som den engelska. (ipad/iphone vi snackar om)

Just nu sitter jag och snorar äckligt i lillasysters säng. Näsan rinner som en droppande kran, inte helt okej. Men jag ska inte klaga, ska vara glad över att halsont och hosta har uteblivit. Har kollat igenom alla flyttlådor idag, hatten av för alla de som flyttar hela villor, jag ska ju bara flytta på lilla mig och ändå har jag saker och prylar upp över öronen. Sitter och tänker på vart jag var för ca 8 månader sen. På ett sunkigt hostel i Sydney, utan pengar och utan en enda aning om vad jag ville göra och borde göra. Det har ordnat sig rätt fint sen dess. 2011 har gått svindlande fort och jag tror jag har återhämtat mig från 2010s helvete när jag sålde min själ över telefon, gång på gång på gång. Och nä, det var sällan någon som ville ha den. För att belöna mig själv åkte jag till mans ruin i tisdags. Tatuering nr 3 och 4 skulle skaffas och jag var äckligt nervös. Blev dock underbart bra bemött av en professionell och trevlig Moa. (att hon inte har läst Harry-böckerna kan jag förlåta) När bläcket väl var på plats var nästa nervositetsmoment att erkänna mitt bus för mams och paps. Fast de tog det väldigt bra måste jag säga. Slutet gott, allting gott.

5-åriga lilla callie går förbi och säger: Dirty whoe! jag, host mom och host dad sätter andan i halsen, she said whaaaaaaat? Det hon egentligen sa var: dirty hoe, som i smutsig trädgårdshacka. ett vuxenskämt gömt i en barnfilm. Inte helt okej att hollywood får ungarna att springa omkring och kalla varandra för smutsiga horor. Eller trädgårdshackor heller för den delen.

Imorgon har jag varit här i 2 veckor. Vart tar tiden vägen? Och hela tiden får jag frågan: Vad gör ni där borta?

Och ungefär nu inser 21½-åriga jag att musiken är skräp och lyssnar på något annat istället.

Simple plan har släppt nytt album, 16-åringen i mig rockar loss!