aj.
Distriktssköterska: Är du undersköterska?
Jag: Nä, det är jag inte.
Distriktssköterska: Så du är ingenting?
Jag: Ja, jag är ingenting.
Distriktssköterska: Alltså, förlåt, jag menade absolut inte så, alltså, jag bara undrade, för jag ville bara veta...
d
Jag saknar att blogga. Lite grann. Men att blogga om mitt liv som vårdbiträde på Frösön känns inte lika exotiskt och spännande som att blogga om mitt liv som au pair i Arizona eller som restaurangslav i London. Det känns lite töntigt, att bland alla kissiesar, paowar, kenzor och sånt, att blogga om lilla mig.
Men om jag ändå ska göra det så blir det väl något i den här stilen:
Imorse blev jag väckt av jobbet klockan kvart i sju. De ville att jag skulle jobba så det var bara att tvinga sig upp från madrassen i vardagsrummet där jag har mitt lilla bo. Springa omkring som en yr höna samtidigt som jag knaprade i mig en morot. Och så årets första cykeltur. Och så jobb i 8,5 timmar. Duscha en farbror som klappade till mig på rumpan. Åka iväg till bilverkstan med en av jobbilarna för att byta däck. Jag HATAR att vara i "motor-miljöer". Verkstäder, mackar, you name it. De får mig att känna mig som "lilla gumman, klappa på huvudet och låt de stora grabbarna sköta det här". Fy fuck. Men det gick bra. Men det var fan inte kul att köra in på verkstan med en massa fordonskillar som står och tittat på en. Inte kul.
Om exakt 50 dagar åker jag till Arizona och stannar där i 37 dagar!!! Efter 8 dagar i New York kommer jag hem igen och tillbringar augusti månad i Jämtland. Efter det åker jag till Umeå och börjar plugga beteendevetenskap. Om jag kommer in förstås. Gör jag inte det så går jag och lägger mig på Frösö-gångbro. Tills jag dör en plågsam död av människor som trampar och cyklar på mig. Och kanske en och annan hund som kissar på mig. Tills jag dör av urinförgiftning.