Maroon

Igår var minst sagt en intressant dag, vi tar det i kronologisk ordning och sparar det saftigaste till sist.

Gjorde mitt första sälj på jobbet, GO MAIRON, hell yeah och in your face suckers! Sista samtalet för dagen, ett bra sätt att avsluta på. (idag blev det dock inget, men det gör inte så mkt, huvudsaken är att jag vet att jag kan nu.)


Innan jag går på inläggets höjdpunkt tänker jag göra en liten tillbakablick och ta er med till i söndags:
Det är så att vi har myror i köket, detta problem har vi löst med att köpa myrgift. I söndags kom jag in i köket där Somaliern i källarn höll på att pudra köksbordet allddeles vit med myrgift, "they won't die!" sa han irriterat, och jag förklarade att de inte dör direkt utan att de bär med sig giftet till boet där de dödar drottningen och sen är det slut på myrandet. Senare när vi 4 svenska tjejer (dvs jag, syster och göteborgskorna på andra sidan hallen) stod och lagade mat såg vi att Somaliern tagit bort myrgiftet från köksbordet. Vi insåg också att han använt MIN fina kökshandduk till det. Inte bra idé att torka disk med gift. Nej. Så det var bara att kasta in handduken i tvättmaskinen med lite annan tvätt. Och vem slår inte till igen om inte Somaliern i källarn. När jag skulle gå och hämta tvätten och hänga upp den hittade jag den ovanpå tvättmaskinen, han hade alltså avbrutit min tvättning och lagt in sina egna saker och lämnat min halvtvättade tvätt till att söla runt. Flashbacks från London där en viss Brasilianare hade samma vana. Jag blev ARG, avbröt hans tvätt, la tillbaka min och ropade på honom att komma upp från sin källare, sa åt honom att vänta på sin tur och att låta bli att ta ut min tvätt. Sa åt honom att komma och knacka på min dörr så gör jag det själv, vill inte att han ska tafsa på mina trosor och behåar.

Nu till höjdpunkten, den absoluta droppen som inträffade igårkväll:
Jag och systern hade lagat lunch till idag, två portioner bulgur som vi lagt i lunchlådor. I min hade jag hällt i lite kikärtor och tomatsås, systern skulle laga till sin sås idag. Vi lämnade vår mat framme på köksbänken så att det skulle få svalna innan vi skulle ställa in det i kylen, sen gick vi in på vårt rum och såg ett avsnitt av Lost. Och sen. Sen gick jag in i köket och blev plötsligt en av de tre björnarna i Sagan om Gullock. Någon hade ätit min mat.
Min lunchlåda var nästan helt TOM. Blev så paff att jag inte visste om jag borde skratta eller gråta. Vem fan äter upp någon annans mat? Och vem fan är så dum att den inte fattar att man utan tvekan åker fast?

Bland de misstänkta fanns:
Syster: som varit tillsammans med mig under de 40 minuter då brottet begåtts. Göteborgskorna: också de garanterat oskyldiga. Norska killen i rummet bredvid: Inte hemma. Norska datorläraren på 30+: Inte särskilt troligt, han har dessutom ett eget kylskåp inne på sitt rum och kommer sällan ut i köket. Norska tjejen: Inte heller misstänkt. Somaliern i källan: Tidigare kända brott: Tvättmaskinsstöld, skumt beteende, dvs, har försökt dyrka upp en låst sovrumsdörr (dock inte vår), har betett sig på ett vis som fick en av göteborgskorna att tro att han var hög, har låst in sig inne i badrummet i timmar i sträck.

Vem är den skyldige? Jag är ingen mästerdetektiv, men jag kan ändå med stor säkerhet säga att Somaliern i källarn ligger jävligt illa till. Detta höll resten av invånarna i kollektivet med om när vi hade Ö-råd om det.
För att göra en lång historia kort: Somaliern satt i köket i 2 timmar och pratade i telefon, trots att resten av kollektivet stod runt omkring honom och väntade på att han skulle lägga på så att vi kunde reda ut matförsvinnandet. Han försökte sen smita iväg men blev stoppad av mig som krävde att han skulle lägga på luren och komma med mig till köket. Jag beskyllde honom för att ha ätit upp min mat, han förnekade, jag trodde INTE på honom och sa att det han gjort inte var okej, att det inte var acceptabelt och att jag var PISSED OFF, när jag ändå var igång skällde jag ut honom för att han hade skor på sig i vårt nystädade kök, trots att vi satt som ny regel att vi inte ska ha skor inomhus. Sa dessutom åt honom att diska efter sig när han ätit.
Enligt syster lät jag som en Au pair som skällde ut ett värdbarn. Hell yeah I did, jag har ett års utbildning i att skälla ut någon på engelska, master degree I tell you! 

Tror inte att han vågar sig på det igen, och gör han det så då jävlar. 
Avslutar med frågan: Hur dum är han som inte insåg att mat som plötsligt försvinner inte försvinner obemärkt?

The End.