Oh hot damn, this is my jam...
Ring, ring, bara du slog en signal. Ja, har gått omkring och haft ett krampaktigt tag om mobilen ifall de skulle ringa från Goexcellent, där jag var på intervju i måndags. Nämligen så hade de lovat att ringa senast torsdag med ett ja eller nej. Idag ringde dem. Och det blev... J-fucking-A.
Plats för tjut, skrik och att springa runt hysteriskt i mycket små cirklar.
Jag har jobb. Jag är anställd. Jag kommer att få pengar. Det kommer att gå bra. Jag behöver inte bli hora. Och ja, jag ska bli den bästa telefonförsäljaren of all times, it's gonna be legen...wait for it...
DAIRY.
Och föresten har systern också fått jobb. Glädjeflaggan viftas för det också. Och imorgon är det valborg, då ska spriten flöda. Eller jao, typ.
Sköldpaddan heter Billy.
Var på anställningsintervju idag och allting kändes riktigt bra! Snubben som intervjuade mig var för det första svensk, något som gör det hela lite lättare, han var dessutom väldigt trevlig. Och jag tyckte själv att jag gjorde väldigt bra ifrån mig och det tror och hoppas jag att han också gjorde. De ska höra av sig senast torsdag om jag får jobbet eller inte. Jag vill, jag vill, jag vill bli telefonförsäljare!
Annars rullar livet på här i Oslo, små rutiner har börjat nässla in sig och vi har blivit riktigt hemmastadda på de två veckor vi varit här. Något jag däremot saknar är varierad kost. I London åt jag kungligt god luch varje dag och kunde hitta något att äta på så fort jag kände mig lite sugen, dessutom erbjöds det väldigt mkt rester av både det ena och det andra. Obegränsat med te och kaffe fanns det dessutom. Sen blev det svull både i USA och hemma, mest hemma under påsk, som är ätandes högtid, proppade i mig allt som jag kunde nå och få tag på. Och nu. Nu består maten av havregrynsgröt till frukost, ris/pasta och tomatsås till lunch och midddag och en kopp te på kvällskvisten. Varje dag. Har man tur kan man få i sig ett äpple eller en bit knäckebröd. Jag saknar MAT. Men snåla bör man, annars...har man inte råd att åka jorden runt nästa år. Så jag måste helt enkelt forsätta med att knapra knaper mat och drömma om bättre matdagar.
How I met your mother säsong 5, NU.
Vecka 2.
Så har vi varit i Oslo i två veckor nu, inget fast jobb änu tyvärr. En vecka på skoffär där emot, så jag har tjänat ihop till nästa månads hyra, alltid något. Imorgon blir det anställningsinterju för telefonförsäljning, inte särskilt glamoröst, men det är ett jobb och ett sådant behöver jag. För övrit har jag och systern spenderat dagen med att titta på How I met your mother och att googla oss ut i världen, resesugen? Något.
Imorgon blir det ny vecka och nya tag. Yes sir, och nu blir det spagetti och tonfisk.
rolling on the river!
Och föresten, föregående inlägg skrevs på min egen underbara laptop. Internet fungerar, Pappa fixar! Lycka på mkt hög nivå!
ssss....stövlar, som fixar ALLT.
Jag är okej nu, thanks for asking.
Det gick bra att jobba i lördags, ingen, förutom den andra tjejen från adecco påpekade min frånvaro i fredags. Blev en ganska busy day i skoaffärn, och under dagen insåg jag en grej. Jag pallar inte att jobba i affär, sitta i kassan och blippa varor, visst, men att gå omkring och vara någons bitch och låtsas vara intresserad av deras inköp, nej, jag orkar inte, jag är ju knappt intresserad när jag själv ska shoppa, har legat i ekonomisk hårdbantning så länge att jag glömt bort hur man gör. Har även insett att jag inte pallar med att ha ett stressigt jobb, gick nästan in i väggen i London, och jag orkar inte mer. Igår på skoaffärn när det var som mest stressigast och de andra sprang in och ut från lagret för att hjälpa alla kunder så fort som möjligt kände jag hur jag liksom drogs bakåt, gick långsammare och långsammare, jag kan inte stressa längre, jag orkar inte mer, är klar. Så jag har bestämt mig för att bita ihop nästa vecka, jobba måndag till lördag och sen får det vara nog med butiksjobb för mig, not my cup of tea.
Nästa fråga, vart ska jag jobba? Gärna någonstans där man får sitta ner, ta det lugnt och ha många fikapauser. Skulle sitta fint.
Blev föresten promenad uppe på Holmenkollen idag, och jag har sämre kondition än en gravid gris, fick dessutom ett skrubbsår på knät, jag kan inte ens gå ordentligt.
Föresten så är lösviktsgodis sjukt dyrt här, kommer att bli ett problem.
jag ska dö.
Mår inte bra. Mår DÅLIGT. Min kontaktperson från adecco ringde för nån timme sen och enligt henne skulle jag ha jobbat på skoaffärn idag, men det har jag ju inte gjort, jag har varit hemma och degat för att jag var 10000000% säker på att jag inte skulle jobba idag. Så nu känns allt bajs, för jag ska ju till skoaffärn imorn, kul, och då kommer de att tycka att det är mitt fel för att jag skolkade från jobbet idag. Och dessutom är adeccos hemsida fucked up så jag förstår inte hur jag ska fylla i och allt är fel. Jag hatar Adecco, skjut dem i häcken och tänd sen på med gasol. fan också.
From the OS to the LO
Idag har varit en lång dag. Väcktes av sms från ett av bemanningsföretagen. Jobb NU. Både jag och syster sa nej till varandra. Men sen ringer min mobil och jag kände mig tvungen att svara. Och har man väl svarat måste man ju tacka ja till jobb. Så jag kastades ur sängen med panik och rädsla och nervositet över var, hur och vad jag ska jobba med. Snubben ringer tillbaka och säger "tyvärr, min kollega har redan gett jobbet till en annan". Så där står jag, i köket, med hjärtat halvvägs utkräkt och är skitförbannad. Sen lite senare, på väg till mataffären ringer det igen, ett annat bemanningsföretag har jobb NU. Så det var bara att vända hem, göra sig i ordning och sen skynda ut. Gick vilse på väg till bussen, fick panik, men det löste sig. Och jag hade riktigt kul idag faktiskt. Jobbade på en skoaffär inne i ett köpcentrum. Är helt slut nu och det var riktigt stressigt from time to time (svensk motsvarighet till den frasen??) men som sagt, hade roligt, och jag ska dit igen på lördag och sen hela nästa vecka, så allt känns helt okej nu faktiskt. Men jag vill ändå ha ett fast jobb. Ganska snart.
dags att sova. Godnatt.
I ett Oslo.
Dag 3 i mission JOBB. Jag och syrran var på en intervju för bemanningsföretaget Adecco, det gick bra, men det kändes inte bra, för det enda jag hörde var "ni måste vara lojala, vi kan ringa när som helst, vi äger er, ni kommer att vara våra små bitchar, like it or not". Har hittills sökt 8 jobb, inga napp ännu, men vi väntar, och hoppas.
Vad gäller vårt rum så tog vi en till sväng till Ikea idag så nu har vi äntligen packat upp våra resväskor, ser mkt bättre ut nu, hemtrevligt och mysigt. I like it.
När det kommer till roommates så har vi inte stött på dem så mkt, det bor 3 killar här, en av dem är väldigt trevlig, de två andra har inte sagt mkt mer än hej. Sen har det berättats för oss att det bor en tjej i lägenheten, men henne har vi inte sett röken av på 5 dagar, så vi börjar misstänka att det bara är en myt. Föresten ser vi inte mkt av gossarna heller, så det är rätt nice, och vår landlord sa att ingen lagar mat i köket, något som stämmer, och något vi gillar, queens of the kitchen, that's us. Idag blev det lins- och tomatsoppa till middag, systern var kock, och jag åt maten :)
Jakten på jobb fortsätter, i väntan tittar vi på avsnitt av How I met your mother, väldigt beroende framkallande. Och fint.
FÖRE
EFTER
in i norskheten.
Sammanfattning av vad som har hänt:
Jag och Norea anlände till vår lägenhet, fick den trevliga överraskningen att vi har en säng inne på vårt rum, det hade vi inte räknat med. Fick den obehagliga överraskningen att vi inte har internet. (Fast det hittade vi efter lite letande, förutom på min dator, som inte ville vara med, jag känner mig sviken ända in i själen, fucking laptop.)
Idag har vi varit extremt hurtbulliga. Gick till bemanningsföretagen TopTemp och Adecco och åkte till Ikea och handlade "måste-ha-prylar" och handlade mat. Låter inte mkt när man sammanfattar, men damn it, det har tagit precis hela dagen.
Så hur känns Norway so far?
Jao, bara man får jobb på det här så blir det nog fina fisken, men just nu har vi en sparkassa som krymper i ganska rask takt, känns inte bra. Jobb är ett måste.
och nu har det börjat, ja tänk.
Vår långa resa till grannlandet börjar närma sig sitt slut, vi befinner oss nu i Oslo. Bussen från Östersund till Stockholm gick väldigt fort, lite dumt bara för jag fick inte sitta med systern i början, det var så mkt folk på bussen, kände mig väldigt ensam. Men tjejen bredvid mig tittade på en väldigt bra film så jag kunde tjuvglutta lite på den.
När syster och jag väl återförenades och ville se på film på min dator insåg vid först att min dator är lite för stor för att ha i knäet på en buss. Sen insåg vi att jag är ett ägg för alla filmer och tv-serier fanns på min externa hårddisk, som låg nedpackad i bagageutrymmet. Bra Mairon, bra.
Sen kom vi fram till Stockholm och blev sittandes där ett par timmar, men Lisa kom och höll och sällskap så vi hade det väldigt trevligt.
Sen nästa bussresa, som var en besvikelse. Vi hade sett en stor affisch där gobybus, som vi åkte med, skröt om hur bekväma säten de hade, detta bekräftade Lisa, som sa att de var alldeles underbara. Hon sa även att det luktade illa i bussen när hon hade åkt. När vi klev på bussen märkte vi två saker. 1, det var inte alls lyxsäten utan vanliga. 2, det luktade urin i bussen. Så 1 rätt av 2 möjliga, nice.
Det blev en lång och bökig natt utan särskilt mycket sömn, framme i Oslo kl 06.00 och nu sitter vi här, två hemlösa sluskar, en (jag) med en finne/munsår/herpes/aids på läppen, och väntar. Väntar på att klockan ska bli ett så att vi kan gå och möta vår landlord så att han kan visa oss runt i vårt nya hem, ett kollektiv med 5 sovrum. Känns en aning spännande. Forsättning följer...
jag är ett fjäll.
Jämtländskt fjäll.
Tre bröder.
Betty har ögonen på en tunnbrödmacka.
Sally skådar in i fjärran och funderar på livets djupare mening.
Hamnade lite på efterkälken.
26 kilometer. Lite för långt. Men för livet kommer att fås.
is back again.
Bloggandet har varit ganska dött, ja. Men jag är lite less just nu, vad har jag att skriva om egentligen?
Inte särskilt mycket, och det känns ganska onödigt att skriva då. Dessutom har ju bloggen fungerat som ett massmail som gjort att lata jag slipper maila alla som jag vill hålla kontakten med, jag skriver ett inlägg i bloggen istället och så är det bra så. Men jag var ju hemma i sommar och när jag var i London kändes det inte som om jag var så långt bort. Och nu är jag hemma igen. Och på fredag blir det flytt till Oslo, som inte heller känns som om det är särskilt långt bort.
Men i alla fall, to the point. Har fått diss av bland annat Josse och Lissbeth för att jag inte skriver längre, så det är väl bara att börja då :)
glad easter.
Kunde för allt i världen inte sova igår. Låg klarvaken och stirrade upp i taket. Biverkning av att sova hela dagarna?
Världens bästa låt är för övrigt "Music of the night", från Phantom of the opera, just det.
Så vad gör jag på dagarna? Har bäddats långt ner i hemmets dvala, sover, sitter framför datorn, umgås med familjen, har hunnit med att träffa Kissbeth och Skog, pussar på mina hundar, och gör egentligen inte ett skit. Och det är alldeles underbart.
Nu ska jag åka till fjälls och fira påsk :)
